… uppdatera. Snart. Imorgon. Eller jag skriver en snabbis nu på en gång…

Vi har firat A´s och hans brorsdotters födelsedag i Onsala och så var vi hemma ett dygn och jag landade i mensvärks helvetet (fast den här gången var det ovanligt lindrigt ) och sen for vi till Fagared för inflyttningsfest hos Tina. Väldigt mycket trevligt folk och i synnerhet underbara Alice (Tinas dotter på snart ett å ett halvt) som jag och A blev pryoföräldrar åt. Det pratades skit i allmänhet och givetvis en hel del hund, det grillades, dracks gott, dansades så jag tror att iaf vissa är lite ömma här och var idag och det haddes väldigt roligt!!! (förlåt mamma för stvaningen, jag är trööött)
Jag, A och jyckarna sov över och idag har vi grillat mera, gosat med Alice och hjälpt till att städa lite innan jag och Tina tog en prommis med hundarna lagom innan vi for hem och nu är klockan halv åtta. Jag har precis kommit ut ur duschen, hundarna har fått mat och sover som stockar i varsitt hörn och jag och A ska ta varsitt glas alkoholhaltigt och sätta oss på balkongen och spela nåt lagom intelligensbefriat sällskapsspel. 

Nån träning har det givetvis inte blivit av trots mina goda intentioner. Det kommer, det kommer. Lillbruden och jag kommer ta appellplanerna och spårskogarna med storm!! På ett eller annat vis… hehe!

Silly har idag två veckor kvar till bebisarnas beräknade ankomst. Hon är inte så himlans tjock ännu så jag och Tina tror på en ganska liten kull. Spännande är det givetvis och för den som är intresserad av en trevlig, social aussie med massa arbetskapacitet och sammarbetsvilja är välkommen att höra av sig till antingen mig eller Tina (tina@door-keepers.se)! Alla färger och svansar är möjliga!

Jodå. Sen igårkväll är vi tillbaka från Kalmarresan. Det har varit tokvarmt, kvavt och så hög luftfuktighet att man blivit alldeles våt i ansiktet bara man klev utanför dörren. Inte mitt favvoväder direkt, men när är man nöjd?
Utställningen på Ölands BK gick inte direkt i linje med mina förhoppningar. Dagens två hannar var Heavy från D-K´s Gemmy/Noahkull och Caddy. Båda åkte snabbt ut med blåa band. Likaså gjorde Fancy som ju är D-K barnbarn efter Crazys syster Fanny och Agaton. Dagens enda röda band i rasen fick Dizzy och till det ett Hp. Både Caddys och Dizzys kritiker är jättefina och det gavs ingen förklaring till varför inte resultatet inte blev bättre. Caddy fick visserligen den vanliga förklaringen att han är för fet, (nu sagt på ett väldigt fult sätt dessutom, tänker inte upprepa det) men jag kan verkligen inte ta det. Vad han HAR är mängder av löst skinn som rullar när han rör sig och en stor, tjock päls. Han skulle dessutom kunna vara lite bättre trimmad i musklerna, men effekten det skulle ha på hans skinn är inte stor. Jag är såå lack på att få höra att min hund är fet när jag svälter honom som tusan inför utställning och alla utom domarna kan känna hans revben, ryggrad och höftknölar lätt. Lyrholm ändrade sitt “i lite för högt hull” till “i lite dålig muskling” när jag frågade om han känt på min hund och då respekterar jag det verkligen. Förra helgens domare hade den goda smaken att fölöjliga mig istället för att lägga fram det snyggt såsom ” i lite högt hull”… GAH!!! Nä, jag vill normalt kalla mig för en god förlorare och jag är den första att påtala att man faktiskt betalar för domarens åsikt när man ställer hund, men ibland måste man liksom undra lite… Felfria är mina hundar VERKLIGEN inte. Tycker man att de fel de har är allvarliga eller viktiga så accepterar jag blåa band.
Slutgnällt.
I Böda ska Caddy vara så sjukt välmotionerad och superbantad att ingen i världen ska kunna kalla honom fet. Om han sen fortfarande får det omdömet så tänker jag ge upp och inte visa honom mer. Tur att man har två söta tjejer hemma iaf! hehe

Mer upplyftande aktiviteter har varit bad på diverse olika ställen runt Kalmar och på Öland. Alla har uppskattats av hundarna som alla tre (Pepsi vill inte ens följa med på såna utflykter, man kan råka bli lite blöt eller få en kvist i pälsen …) har plaskat och simmat. Carrey verkar inte helt simvan utan har plaskat en hel del med framfötterna när han simmat, men tycker tydligen att det är skitkul ändå och dessutom dyker han glatt från bryggan vilket Caddy och Dizzy inte gör! Dizzy är familjens säl. Hon simmar och simmar och simmar och vill inte komma upp när det är dags att gå hem. Hon har en underbar simstil som är snabb och hon verkar kunna hålla på hur länge som helst!
Vi har träffat släkt, umgåtts med lillebror, spelat lite spel och varit på en jättetrevlig 25årsfest! På festen dök dessutom min första kärlek upp. Jag blev alldeles kall i magen när jag såg honom och tänkte att nu blir väl hela kvällen konstig, men han var givetvis samma underbara person fortfarande och visst har jag en särskilld plats i hjärtat för honom! A är dock på alla sätt mannen i mitt liv!

Lite spår- och lydnadsträning har vi hunnit också, om än väldigt lite med tanke på värmen. Caddy spårade som vanligt som en klocka. Dizzy var riktigt tänd och spårade koncentrerat i kärnan och blev faktiskt lite glad när hon kom till leksaken i slutet. Carrey plockade apporter hur fint som helst, men verkade ha klart mindre koll på det där med spår… Han velade mest omkring, ville ha hjälp, ringlade och höll näsan högt. Inte så konsigt för en sökutbildad hund kanske? Vi vet inte om/hur mycket han spårat innan ju. Arbetsglad som tusan är han ju iaf så det blir nog inga som helst problem att få till ett snyggt spår med honom också!
Lydnaden har Carrey betydligt mer koll på. Här är han laddad, fokuserad och jobbar med hjärnan på hela tiden! En hel del finlir har han och mamma framför sig innan de kan ge sig ut på tävlingsplan, men det ser minst sagt lovande ut redan nu!
Dizzys lydnad börjar mer och mer falla på plats också nu. Vi ska i samband med Bödautställningen i början av september ha en inofficiell lydnadcup inom familjen med auktoriserad domare och allt! Mamma och Carrey, A och Caddy och så ska jag och Dizzy göra vår debut då. Allt ska ske i Lk1. Detta trots att Carrey startat i Lk3 och Caddy har förstapris i ettan, medan Dizzy är helt grön. Eftersom mamma är ungefär lika grön som Dizzy och A och Caddy dras med sina fokuseringsproblem på appellplanen så blir det nog ändå hyfsat rättvist. Fast föräldraekipaget är ju klara favoriter förstås! Iaf så har jag tänkt att uppdatera här lite oftare fram till dess och rapportera om min och lillfrökens träning, framsteg och bakslag. Vi är ju verkligen låååångt ifrån tävlingsredo i nåt moment så vi har lite att göra!
Dessutom hoppas jag kunna sporra mamma att uppdatera lite bättre själv. Hon har faktiskt ett datorbord nu så hon har inget att gnälla över längre!

En sak till jag måste berätta är att A blivit himlans modig och har börjat motionera Caddy på inlines! Alltså A står på hjulen, inte Caddy. Den som känner Caddy, hans livsglädje, lite överdrivna sociala humör och hans nästan obefintliga koppelskick förstår vilken bedrift det är att våga ge sig ut med 30 kilo Caddy i flexikoppel ståendes på hjul utan nåt som egentligen kan kalla broms på vare sig hjulen eller hunden!!! Bra går det iaf och båda två verkar tycka att det är skitkul!

Nu åker vi till Onsala för att lämna Nalla på sommarkollo och umgås lite med A´s föräldrar innan vi imorgon lämnar Silly hos Tina och sen far till Kalmar och mamma för en dryg vecka!

Utställning, badutflykter, spår- och lydnadsträning, stros på stan, tid med lillebror och en 25årsfest står på schemat. Det ska bli skönt att komma bort ett tag och bara få mysa! Hiskeligt vad mycket packning man tydligen behöver bara… hehe!

Kanska uppdaterar jag i veckan, kanske inte. Ha det gott allesammans!

Nu åker vi till Onsala för att lämna Nalla på sommarkollo och umgås lite med A´s föräldrar innan vi imorgon lämnar Silly hos Tina och sen far till Kalmar och mamma för en dryg vecka!

Utställning, badutflykter, spår- och lydnadsträning, stros på stan, tid med lillebror och en 25årsfest står på schemat. Det ska bli skönt att komma bort ett tag och bara få mysa! Hiskeligt vad mycket packning man tydligen behöver bara… hehe!

Kanska uppdaterar jag i veckan, kanske inte. Ha det gott allesammans!

Alltså jag gnäller inte över vädret normalt. Åtminstone hävdar jag själv att jag inte gör det. Men nu har det gått från kvävande pissvarmt till konstant ösregn fram och tillbaka sen i maj ju! Jag beställer härmed lite LAGOM väder. Sådär knappa 20 grader, lite fläkt, lite halvmolnigt och ingen nederbörd dagtid. Det vore en skön omväxling. Så man hinner och orkar göra nåt när det blir en liten lucka i tokvärmen eller vätan. Mina hundar började klättra på väggarna och eftersom dagen var åtminstone aningen mindre varm än tidigare dagar så tog vi med dem alla tre ut i skogen för spår och långpromenad. Jag lade två korta spår till Dizzy och ett kort till Silly. Silly börjar kännas tung redan nu och jag vill inte pressa henne utan bara aktivera hennes hjärnceller och ha lite roligt. Dizzy har fortfarande inte fått gå mer än ett handfull antal spår och är väldigt grön och oerfaren ännu. Hon vet vad hon ska göra, men tramsar omkring en massa och verkar inte ha koll på hur man löser problem ännu. Jag gjorde tyvärr misstaget att ha pinnar och leksaker i hennes spår och de nonchalerade hon helt. Hon konstaterar att de är där men bryr sig mer om själva spåret. Idag var det snurrigare och flamsigare än förra gången vi spårade och Sillys spår var lika illa. Hon skärpte inte ihop sig förrän de sista 15 metrarna då hon sänkte näsan ordentligt och spårade fint fram till burken med blodpudding.
Medan pojkarna gick sitt, betydligt längre, spår tränade jag platsliggning med lillfia och alternativ apportering med tant Blå. Söta Dizzy jobbar så helt otroligt intensivt i allt hon gör och lyckas galant att göra platsliggningen till ett väldigt aktivt moment! Jag har valt att försöka lära henne att ligga med hakan mellan tassarna på platsen för att undvika att hon blir distraherad så lätt. Detta börjar efter en hel del traggel äntligen att lossna och vi har nog kommit upp i den imponerande tiden av ca fem sekunder! En låååång bit kvar till en fungerande platsliggning på tävling, men ljuset i slutet av tunneln skymtas! Dizzy ligger iaf där med huvudet tryckt mot marken och tokstirrar på mig och mitt klick får henne att nästan vibrera, dock fortfarande stilla, i väntan på kastad eller serverad godbit. Söttjejen!
Silly fick som sagt ett pass med apportering. Jag använde vittringspinne och lade först ut framför oss på plan mark och kommenderade. Inga problem. Sen kastade jag upp i slänten i gräset. Fortfarande inga problem. Sen satte jag henne nedanför slänten och gick upp i gräset och släppte den utan att hon såg vart och hon gick ut väldigt målmedvetet och med letade med fin intensitet och apporterade så fort hon hittat! Duktig tös! Nämnas bör att det här är hunden som innan inte letat efter något hon inte kan äta och som helst inte apporterar nåt annat än vår egen träapport. Nu känner jag att det finns hopp både om att hon ska sätta på näsan i vittringsapporteringen och att hon kanske ska kunna övertalas att alls medverka i momentat uppletade av föremål! Söttjej nr 2!
Nybadade nallen Caddy hade också slarvat en del i sitt spår och mer verkat intresserad av att springa än att spåra och till på köpet hade nån snott kongen som husse lagt som spårslut! Surt och snopet fick Caddy inget slut. På väg hem körde vi förbi en man som gick längs vägen och jag siktade ett gult snöre som stack ut ur hans byxficka… vår kong!!! A stannade och berättade för karl att det var vår kong han hade i brallorna och efter viss övertalning fick vi tillbaka den.
De kongen har varit med om mycket. Den har fastnat högst upp i en uråldrig gran så husse fick klättra och den har lämnats på biltak så vi fått köra tillbaka och den har fiskats upp från botten av en å i Karlshamn. Allt efter att matte klantat sig. Nu var det inte ett dugg mitt fel, men vi tänker inte lägga ut den i skogen igen iaf!

Soffklädseln ja! Den är ljusblå, var skitbillig och så har vi avgjort att kaffet är mycket godare på IKEA i Kållered än Bäckebol. Ifall ni ville veta. Dessutom är vår balkong två stolar och två bastmattor rikare. Nu fattas bara bordet.