En stjärna har slocknat
Jag fick nyss budet att underbara Gemmy inte finns mera.
En hund med alla de sidor en bra aussie ska ha och mer därtill. Den hund som fick mig att bestämma att det var från just Tina jag skulle ha min första aussie och den hund som är mamma till Caddy och Silly och mormor till Dizzy. En mer social, arbetglad, balanserad, tålmodig, tuff och lagom galen hund får man leta länge efter. Att hon sen var snygg, frisk, sund och gav bra avkommor är bara bonusar. Tyvärr slutade hennes liv alldeles för tidigt och vi är många som kommer sakna henne, för Gemmy var en stjärna, någon alldeles speciell.
Jag vet att hon var hunden med stort H för Tina och att tomrummet efter henne aldrig kommer att fyllas. Jag vet hur hennes hjärta är krossat nu och jag lider så med henne och hennes familj.
Gemmy kommer att leva vidare genom sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn och i våra minnen!
Sorgligt nog har jag ytterst få bilder av Gemmy. Undrar varför? Dessa två är lånade av Tina. Är det nån som har bra bilder på henne och vill dela med sig till mig får de hemskt gärna göra det!
ååå nej!
18 september 2006 16:34Fick precis höra själv från Tina
Lider med henne (och har förmedlat mina sympatier) samt att Silva är den sista tiken från henne (suck).
18 september 2006 16:52Kramis
Usch så tråkigt. Och ännu tråkigare för Tina, så klart.
Har förstått att Gemmy var nåt alldeles extra. Men hon lever ju vidare, åtminstone en liten smula, i Caddy, Silly, Dizzy och alla andra barn och barn-barn - och kommande generationer.
19 september 2006 0:29Tänker på er.
Tröstekramar.
Beklagar och tankarna går även till Tina med familj! Kram
19 september 2006 7:34Nu var det längesedan jag skrev, men jag läser…
Tråkigt med Gem, varför går alla underbara vänner bort alltför tidigt? Fint att hon ändå lever vidare genom barn och barn-barn.
Angående “lull-inlägget”; Jag tror att aussiens intelligens gör att man känner sådan samhörighet med dem, de känner när man behöver livas upp (även om man inte tror att man behöver livas upp…) och när de ska vara sansade. En aussie kräver mycket men de ger också av hela sig själv..
Flum flum
/Ida
19 september 2006 10:37Huff a meg. Aldri truffet henne, men har hørt så mye positivt om henne - at det var som du sier: Hunden med stor H.
19 september 2006 11:10Ble noen tårer her på morgenen, etter dine vakre ord.
Hilsen fra Martine og Blondie(barnbarn til Gemmy)
Nej vad tråkigt!
Även om jag aldrig har varit i närkontakt med Gemmy så har jag ju sett henne lite här och var. En fin aussie i lagomt format!
Jag beklagar och tänker på Tina m.fl. Att mista en vän är aldrig kul!
19 september 2006 22:12