Jepp, nu är allt klart och inlämnat och jag har officiellt jullov. Helt obeskrivligt skönt och jag har lovat mig själv sovmorgon tills jag vaknar imorgon. Räknade ur att jag sovit som mest 4,5 timmar per natt de senaste fem nätterna. Inge kul för en sån som jag som märker all missad sovtid under mina lagoma 8-9 timmar.

I brist på något intressantare att dela med mig av så kommer här en bild som ger mig ett mysigt pirr i magen av välbehag. Den allra första av oändligt många pussar jag fått av Dizzy…

Jodå, det släppte igår. Jag tog paus och tittade på cityakuten och tog en kopp te och gick sen kvällsrundan med tjejerna. När jag kom in var klockan halv 11 och då fick jag tokpanik och då släppte det minsann! Med tillräcklig tidspress kan jag prestera trots att jag är nära att somna över tangentbordet av utmattning och trötthet. Klockan halv två stängde jag ner datorn och mejlade arbetet till A så han kunde skriva ut det åt mig. Han var nämligen kvar på jobbet ungefär en timma till… När vi anländer till Kalmar på lördag lär vi ju sova gott!

Idag har jag redovisat arbetet jag skrev klart igår, planerat en redovisning jag ska göra med en kompis imorgon och sen har jag tvättat, promenerat hundar (underbar långis i frosttäckt skog!!) och nu ska jag “bara” skriva klart två arbeten som ska vara inne imorgon, finslipa på morgondagens andra redovisning och så måste jag gå och handla så jag har nåt att äta.
Imorgon har jag då två redovisningar och en opponering på en annans arbete och när jag kommer hem ska jag göra klart en powerpointpresentation som ska vara ivägskickad innan midnatt. Sen så, jävlar, är jag faktiskt klar!!! Till terminslutet som är v 2 ska jag bara ha gjort ett arbete till i samhälle och det är allt.

Torsdag och fredag ska spenderas med att städa, tvätta, köpa sista julklappen till A, slå in alla klappar och ägna så mycket tid jag bara orkar med mina älskade tjejer som är otroligt duktiga på att ta min tidsbrist med ett lugn och varken riva ner tapeter eller vara fläppa när de väl får göra nåt.

Jag har kört fast som bara den. Gah!!! Jag kommer inte vidare utan står kvar och stampar på samma ställe i ett arbete och jag vet inte hur jag ska skriva eller formulera mig eller egentligen ens riktigt vad jag ska skriva… Middagspaus och hoppas att tankarna vaknar ur dvalan sen…

Jodå, nästan hela dagen idag med har gått åt till plugg. Och idag har jag fått en hel del gjort faktikst och kan jag bara höja en växel eller tre till imorgon så ska jag nog hinna med allt jag ska också!

Dagen började mindre bra med en hejdundrande huvudvärk och därmed avstod jag från att åka och träna spår och uppletande med det stora gäng jag planerat på förmiddagen. Efter en lugn start och en hel del kaffe kändes det bättre och med A´s vänliga “puttar” fick jag iaf upp röven ur soffan och vi tog oss iväg till närmsta skogen och lade spår. Det blev två var åt tjejerna. Inga långa utan planen var att köra motivationsspår lätta nog att de lätt skulle klara dem eftersom det är så gräsligt länge sen vi spårade senast. Dizzy fick ett på ca 200 m med två vinklar och bytta med färskfoder i som slut och ett på ca 300 m med 5 apporter och lätta “halvvinklar”. A gick med henne och jag stod en bit bort och när hon hittade en apport (och tagit upp den, en del fippel där…) så sa husse åt henne att springa till mig där hon fick byta pinnen mot några slafs i en färskfoderbytta jag hade. Sen fick hon springa tillbaka till husse igen för att fortsätta spåret till hon hittade nästa apport och så samma sak igen. Om det här fungerar alls för att höja hennes intresse för apporterna har jag ingen aning om, det var nåt jag funderade ut på vägen till skogen, men det var kul och hon fattade på en gång konceptet! Båda hennes spår gick på äng och jag måste säga att jag är nöjd. Hon vill helst rusa i spåret och apporterna har som sagt inget värde för henne ännu, men hon är attan så duktig på att spåra och saktokig som få annars, så jag oroar mig egentligen inte för att vi ska få till det.
Sillen fick två ca 500 m spår i skog med knixiga vinklar, bäckar som korsade och en massa apporter. Hon var laddad som få och jag fick för första gången riktigt hålla emot i linan! Så bråttom hade hon att hon klev över en apport! Något hon aldrig gör annars. Visst missar hon någon ibland, men då missar hon den verkligen. Den hon missade idag satte hon näsan på en bråkdels sekund och travade sen vidare. Hmm, nåt att träna på så vi slipper det igen! Riktigt kul var det att se hennes arbetsglöd och hur finfin näsa hon har hon också! 
Summa av dagen skogstur är en nöjd matte och två nöjda och mycket blöta hundar!

Resten av dagen har som sagt spenderats framför datorn och det är väl ungefär där jag kommer att vara imorgon också. A åkte till jobbet så fort han duschat av sig skogsleran och är fortfarande inte hemma. Jag har skrivit en lapp till honom så han väcker mig imorgon så jag kan komma upp och dricka kaffe med honom innan han åker igen… Det är riktigt pissigt när han är borta så här mycket. Jag saknar honom fånigt mycket och det är så trist att lägga sig ensam. Fast jag ska inte klaga. Om hans jobb har trökiga tider så är det ett av de verkligt få minuspoängen med min A.   

Igår tog jag pendeltåget till Kungsbacka med tjejerna där vi hämtades. Tina och Johan skulle nämligen båda på julgalej med sina respektive jobb och då får ju barnvakterna rycka ut! Barnvakterna det är jag och A det. Dizzy får man nästan räkna in där också för hon tar duktigt hand om det fyrbenta djuret i uppfödarhushållet. Silly däremot glider mest omkring, rensar bort eventuella smulor och undrar när vi ska åka hem. Jag hann med en ridtur på Tinas snälla fjording Pontus ihop med Oscar igår eftermiddag och då får Sillen givetvis följa med. Tokglad blir hon! Det är nog bland det allra bästa hon vet!
Pojkarna åkte till sin far, Tina och Johan åkte iväg till sina galej och Sandra med kompis blev hämtade för att åka på julbord och så lägrade sig lugnet i det stora timmerhuset. A kom och vi myste lite med söta Alice innan det var nanedags och sen lite till med goa Kissy och varandra (det var ju ett tag sen vi hann mysa!). Efter en god natts sömn lajjade vi med både tvåbent och fyrbent barn, fixade i stallet, promenerade i skogen med hundarna så herrskapet fick en välförtjänt sovmorgon (vi är lite taktiska här… tänkte liksom ta igen det senare ) innan det var dags att åka tillbaka till den mindre mysiga vardagen.
Vardag är nämligen precis vad det är idag trots att det är lördag. Vardag innebär jobb för A, just nu tokmycket, och plugg för mig. Hundarna somnade nöjda med varsinn suck i soffan när vi kom hem så jag känner inget dåligt samvete för att det inte blivit roligare än promenader och lite klicker i köket idag.
Plugget ÄR snart klart, men fy f-n vad trist och segt det är i slutet!!! Löjligt egentligen, det borde ju kännas lättare när man ser änden på allt ju…
Längtar till på onsdag kväll när jag kan ta mig ett glas vin eller kanske lite glögg och luta mig tillbaka i soffan och andas ut och försöka hitta lite julstämning istället!