Underligt

Det är allt underligt att man ibland hamnar i nån slags mental sirap. Man kommer sig inte för med någonting fast man har massor att göra och verkligen borde dra ut tummen. Tiden sniglar sig fram och man har supertrist, men helt plötsligt har en till dag eller vecka gått utan att man åstadkommit mycket. Hur detta funkar fattar jag inte och varför tillståndet alltid ska komma just i slutet på terminer förstår jag inte heller. Men, men på nåt sätt klarar man sig ju oftast igenom perioder som denna med skinnet i behåll och när tiden blir tillräckligt knapp och paniken stiger så får man ju plötsligt lite bråttom och då klarar man helt plötsligt av att få gjort allt det där man skjutit på och det som kändes så jobbigt var inte det när man väl gjorde det. Varför man inte gör saker på en gång istället för att skjuta upp det till sista stund kan man ju undra. Underligt som sagt.

I helgen har vi varit ganska duktiga dock. I lördags tog vi tag i julshoppingen på allvar och fick köpt alla julklappar utom en och så till varandra då. Det känns obeskrivligt gott att ha det gjort.
Hundarna har blivit väldigt välmotionerade med långa långpromenader i skogen med tillhörande simturer i diken och pölar (jodå, de simmar – det finns myyycket vatten!), cykelturer och de normala kvällspromenaderna runt Åby. I söndags var vi iväg och spanade en snabbis på lydnadstävlingarna på klubben och träffade sen ett glatt gäng varav en jag kommunicerat med per mejl ett tag och vi har planerat att träna ihop, men det har inte blivit av förrän nu. Iaf körde de uppletande vilket ju passar sig väldigt väl med tanke på den totala gröngöling jag är på ämnet och att få råd och hjälp är verkligen inte fel! Dizzy fick prova på några enkla övningar med ett föremål och hon gick ut så snyggt så, hittade snabbt och kom tillbaka som en raket och lämnade i hand! Allt från vante, pyttenalle och slangbit till sladdknut och plast diadem funkade hur bra som helst! Hon blev tydligt trött efter fyra eller fem skick, men jobbade fint ändå och hon fick massa beröm från alla. Efter att Sillen fått komma ut och skutta runt i pölarna och tigga godis ur allas fickor åkte vi till Burger King och åt allihop. Ett väldigt trevligt gäng och det var jättetrevligt att träffa dem och jag ser verkligen fram emot nästa gång. Redan nästa söndag ska jag med dem ut och lägga spår. Ska bli kul och intressant inte minst med tanke på att jag inte spårat sen innan Caddy flyttade. Det är ett tag sen nu…

Dizzys julprojekt som jag ju plötsligt mindes för ett par veckor sen och tränade så duktigt på i hela två tillfällen, glömdes bort igen ungefär lika snabbt. Igår kom jag på det igen och har lyckats få till två träningstillfällen till. Silly är klart mycket snabbare på att avancera än Dizzy och hon drar nu till i snöret som ska fästas i kylskåpsdörren (men nu sitter i vaskskåpet) så att dörren öppnas lite. Duktig tös! Dizzy är så söt. Hon försöker liksom för mycket och gör massa kuliga övningar samtidigt som hon jobbar med det hon ska. T ex ka man ju alltid göra en ingång till fotposition efter belöning eller ett snabbt läggande eller en nosdutt på mitt knä, något hon förövrigt lärt sig helt på egen hand.