Saz Sida


januari 15th, 2007 at 18:09

Äntligen nystart och så stormen…

Posted in: Uncategorized

Äntligen, äntligen känner jag att jag fått den där nystarten med ny energi, vilja, inspiration och jävlar-anamma till nya tag i hundträningen! Den har varit efterlängtad länge och egentligen under hela hösten kände jag mer eller mindre att jag kämpade med mig själv i motvind när det gällde inspiration vs ambition. Vi har haft en ordentlig träningspaus sedan kursavslutet i början på december och sedan dess mest haft kul, vilat, promenerat och lagt en hel del spår. I förra veckan skrev jag nogranna träningsplaner och tävlingsmål och bröt ner i delmål och småplaner. Sen tog jag äntligen tag i Dizzys platsliggning som varit en stor sten på mina axlar och något som gjort resten av träningen trist eftersom jag inte orkat ta itu med problemet. Nu går träningen helt super, men vi tar yttepyttesteg framåt och hela tiden ett par bakåt också för att behålla precisionen och känslan av att det ska vara lätt. Vi har kommit till 10 sekunder framför mina fötter i köket helt utan störning. Inte så mycket kan tyckas, men det känns stabilt och det är värt allt för mig i det momentet! Nu har en stor del av stenen fallit av och jag tar så smått tag i alla andra bitar också, en efter en.

I lördags for jag, A och tjejerna till Kungälv för att spåra med Björn med Wilma och Christoffer med Smilla och Bulten. Jag lade ett kanske 400 meter långt, lite snirkligt spår till Dizzy med 6 + slutapport och en bytta med färskfoder ca tio meter efter slutet. A lade ett rätt så långt spår med massor av svängar och upp och ner för hällar och genom snår och genom flera olika terränger till Sillen. Hon fick 4 + slut och färskfoderbytta efter slutet. Medan spåren låg till sig i en timme så fikade vi bredvid en liten sjö och pratade hund. Trevligt, trevligt!
Dizzy fick börja och hon startade fint. Hittade första apporten och satte sig och kissade! När hon var klar tog hon apporten och kom in så fint så! Vidare kanske 50 meter och sen sätter hon sig och skiter så det sprutar ur henne. Pluttan. Detta till trots så fortsätter hon jobba hur fint som helst! Det märks tydligt att hon nog inte mådde super just då för tempot var inte vad det brukar, men annars var det inget att anmärka på. Hon plockade nästan alla apporter helt på eget initiativ och missade bara en, men den låg där hon voltade vid ett kort tapp så den hittade hon helt enkelt inte. Slutpinnen blev hon glad över och vi kampade glatt med alla pinnar och efter slutet släppte jag linan och lät henne gå sista biten själv till burken. Jag är väldigt nöjd med henne som jobbade på så fint, tänkte och klurade och plockade apporter frivilligt trots magproblemen!
Silly var nästa hund och hon verkade helt nollställd vid påsläppet. Hon nosade lite i luften, hittade en stor pinne hon nog tyckte vi kunde leka lite med, försökte sätta sig fot och var allmänt knasig. När jag efter en liten stund sa åt henne att nu ska vi jobba och skickade iväg henne på nytt så tog hon spåret klockrent och spårade på jättefint! Hon är nogrann och markerade fint alla apporter, men markeringarna börjar mattas av lite så det är nåt jag måste ta itu med innan det blir ett problem.
Efter det fick jag chansen att se både rottisen Smilla och underbara schäfern Wilma i sina spår och jag är impad över Smillas otroliga apportsäkerhet och Wilmas arbetssug och spårvana trots sin unga ålder på 9 månader. Det är helt absurt att hon är så klar arbetshund redan om man jämför med hur Dizzy var när hon var 9 månader… Hon kunde knappt sitt och ligg och både såg ut som en bebis och betedde sig som en! Wilma har hunnit med sitt första löp medan Dizzy då hade halvår kvar till sitt då. En viss skillnad! Fast samtidigt är jag nöjd med att jag gått så långsamt fram med lillfia. Hon har fått utvecklas i sin takt och den var klart långsam. ;) Nu börjar det äntligen gå framåt och börja likna nåt trots att hon fortfarande är väldigt mycket en tonåring med massa trots fortfarande!
När vi spårat så körde vi lite uppletande med Wilma och Dizzy. Björn är betydligt mer haj på det där än vad jag är och det är skönt att ha någon som kan tipsa och styra upp lite när man själv är grön! Dizzy fick prova på att arbeta i korridorer och det gick fint och något vi ska jobba vidare på. Uppletandet behöver ju inte vara klart förrän vi är klara för högre klass och det räknar jag inte med att vara i det närmaste direkt så vi tar det lugnt och ska försöka se till att lägga en god grund i momentet istället.
Lite mer prat, kaffe och korvgrillning innan hemfärd och jag måste säga att det var himlans trevligt!!
På eftermiddagen blev det ett besök hos mormor med fika (man blir “bara” äckelmätt då ;) ) och sen vidare till Tina där vi (jag) blev bjudna på ett glas vin och ännu mer hundprat. Mysigt som vanligt!

Igår hade vi storm som sagt. Planerna på spår ströks snabbt och det blev en äkta slappdag i soffan! En långpromenad längs cykelvägar, långt ifrån fallande granar och tallar blev dagens enda aktivitet. Inte så mycket bara förstås. Det var joooobbigt att gå igår! Silly tyckte vi var onödiga när vi gick längre än runt huset och följe mest mitt vänsterben. Varför anstränga sig när soffan är så skön liksom? :) Dizzy tyckter stormen var tokrolig! Hon sprang som en idiot, hittade massa roliga grejer att bära runt på och hade allmänt lajbans! Hon sprang hysteriskt hela promenaden som nog tog runt en och en halv timme medan vi andra tre gick framåt och ändå var hon minst trött när vi kom hem! Undrar hur man tröttar ut en Dizzy egentligen???

Idag tog jag med fröken Röd (Silly ska få vila till hon löpt klart) upp på fjället för måndagsträning med Yohanna och Malva. Eftersom nu lydnadsträningen varit nära obefintlig så länge så höll jag mig till att träna position, precision och ingångar i fotgående i svängar och halter, ställanden och kvarsittning. Dizzy var tokladdad och överjobbade en del, men gick fint ändå för att ha haft ett så långt uppehåll. Hon är så söt när hon i sin iver att hålla positionen hamnar bakom mig eller när hon i en ingång vänder sig redan en meter framför mig och sen studsar in baklänges i position! Inte riktigt så jag vill ha det, men hellre det än att hon slarvar! Efter ett par repetitioner gör hon det så gott som perfekt! Gött, en del sitter kvar i rödhjärnan iaf!
Jag fick låna boken “Med sikte på 10:an” av Yohanna så nu ska jag sätta mig i soffan och läsa med en kopp te i väntan på A.

 

This entry was posted on måndag, januari 15th, 2007 at 18:09 and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.

7 Kommentarer till “Äntligen nystart och så stormen…”

  1. mamma skrev:

    Hmm… du behöver nog rätta vad du skrivit här. Med hjälp av uteslutningsmetoden gissar jag att hunden på spår nr 2 är Dizzy, Silly skulle knappast ha plockat upp en pinne för att leka med va?

    Jag vill också läsa den boken… Vill förresten HA den!

  2. Bjrn&Wilma skrev:

    På lördag kör vi igen! Runt 10 tiden. Vi träffas på samma ställe som sist!
    Kaffe och grill, såklart!! ;)

  3. Me and Myself skrev:

    Jo mamma! Det är ungefär det som är det lustiga i kråksången! Det var SILLY som hittade en pinne att leka med. En stor till på köpet!

    Boken verkar klart bra hittills!

  4. C skrev:

    Bra bok som dessutom innehåller massor av vackra bilder av en redig hund (läs hovawart)…

    Härligt att du har hittat träningsinspiration.

  5. mamma skrev:

    Ok, Dizzy på spår 1 då alltså? Du kan ju inte begära att man ska gissa sig till vilken hund som är vilken när dom inte beter sig som dom brukar…

  6. Agnetha skrev:

    Jag håller med din mamma; undrar också vilken hund som var vilken… Eller gick kanske Dizzy inget spår, utan Silly två?
    Ska köpa mig den boken, för nu har jag fått minst hundra rekommendationer om den. Så då måste jag ju bara läsa och se om “alla” verkligen har rätt! ;) Och om du reagerar som “alla” andra, så lär vi få läsa mycket om lydnadsträning här i bloggen framöver. Och planerna på en SM-plats ta fart! :D Ha det gott - kramar till er alla.

  7. Lisa skrev:

    Härligt att din inspiration börjar infinna sig! Jag tycker att det låter som om din plan med platsliggningen är sund, det är ett moment som är väl värt att lägga en stadig grund på. Så fruktansvärt betydelsefullt! Att ligga 10 s framför fötter i köket är absolut en bra början!

    Härligt med spår förresten, det borde jag verkligen ta tag i och göra oftare! Det är ju så roligt när man väl gör det, även om det blir alldeles för sällan…

Skriv en kommentar