Det händer inget värt att rapportera om när man spenderar runt 10-12 timmar per dygn pluggandes. Igår roade jag mig själv med att skriva ner exakt effektiv pluggtid och nådde 10 timmar och 55 minuter. Då räknas inte kisspauser, kaffehämtande eller bloggläseraster.
För att fylla ut här lite så fick jag alltså hitta på nåt annat. Det var ett tag sen nu så jag tyckte det var dags för en lista. Hittade denna här. 

1. Pratar du fortfarande med personen du kysste för första ggn?
Nej.

2. Har du sett din bästa vän gråta?
Ja, annars vore det väl inte en äkta bästa vän väl?

3. Vilka vitaminer tog du när du var liten?
Inte en susning. Mamma kan du fylla i?

4. Vad åt du senast?
Ungsvarm egenbakt vaniljmuffin och en kopp te.

5. Har du fått någon komplimang idag?
Ja, A viskar alltid söta saker i mitt trötta öra innan han går på morgonen.

6. Har du varit med i en rättegång?
Som åhörare, ja.

7. Är du polare med grannarna?
Det vore väl fel att säga, men vi hejar iaf när vi möts i trappen…

8. Vilka språk pratar din mamma?
Svenska och engelska.

9. Vilka länder har du bott i?
Sverige. Och några sommarmånader i Wales…

10. Senaste piercingen?
Tjurringen i näsan skulle jag tro var senast. Togs bort när hösten kom och snoret liksom färdades längs med ringen ur näsan och ner på överläppen…

11. När åkte du bil i mer än 15 minuter senast?
I söndags på väg hem från Trollhättan och min och Dizzys tävlingsdebut. Jag körde.

12. Gay?
Som i glad? Jovars… Annars är det nog en definitionsfråga.

13. Har du däckat/spytt för att du druckit?
Inget jag är stolt över, det var inte speciellt länge sen ens.

14. Har du äggat någon?
Vid “nollningen” när jag började gymnasiet skulle det äggas hej vilt på alla nykomlingar. Jag äggade tillbaka. Vansinnig. Sen lät de mig vara ifred.

15. Har du täckt någons hus med toalettpapper?
Nej.

17. Har du varit på stranden?
Givetvis.

18. Har du haft en stalker?
Inte vad jag vet iaf.

19. Minns du dina/din musiklärares namn?
Faktiskt inte en enda av dem. Eftersom musik är tämligen oviktigt i mitt liv så har även musiklärarna varit det.

20. Hur bra är din syn?
Helt ok.

21. Har du varit på ett party?
Jodå. Annars vore väl svaret på fråga 13 ännu mer tragiskt. (Börjar misstänka att listan kommer från andra sidan det stora blå…)

22. Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar?
Eftersom jag ogillar att bada i annat än badkar eller uppvärmda pooler, så nä. Men det är inte hajarnas fel.

23. Vad skulle du säga om jag sa att jag var kär i din bror?
Vem är “jag”? Endast det bästa är gott nog åt min lillebror!

24. Har du varit utomlands?
Jodå, några gånger. Fast inte så långt.

25. Har du sett din bästa vän naken?
Ja.

26. Vilket är det bästa bröllopet du varit på?
Antagligen min mammas gamla bästis bröllop då jag var brudnäbb och såååå stolt. Fast årets var underbart det med. Börjar så smått längta efter mitt eget.

27. Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan pga slagsmål?
Mest otroligt förvånade skulle jag tro.

28. Var är dina syskon just nu?
Lillebror sitter nog i en skogsmaskin modell gigant nånstans i en Småländsk skog… höll jag på att skriva innan jag insåg att klockan är 18.25. Nä, han sitter nog framför en tv. Inte helt otroligt sitter han i mammas soffa och gnäller över att maten inte är klar ännu.

29. Vad var den senaste drömmen som du minns?
Hehe, häromnatten hade jagtvå underliga drömmar. Lika “verkliga” båda två. Först hade jag vilt sex med Ty i Extreme Makeover Home Edition. Sen satt jag på en gunga tätt intill mitt ex och lyssnade på när han berättade hur underbart det var att vara pappa och att han nu var ensamstående spädbarnsfar… Hmmm, tolka det den som kan!

30. Vem ringde dig senast?
En tjej som surade över att vi inte hade utställning för alla raser på vår rasspecial i sommar….

31. Vilken tid gick du upp imorse?
Halv sju. Typ.

32. Vad ska du göra i helgen?
Ha sovmorgon, träna lydnad med Y, plugga, mer sovmorgon, spåra m Nadia och äta middag hos N & M.

33. Vad står det i det fjärde smset i din inkorg?
“Hej… Hur mår du?” från Patrik.

34. När var du riktigt sjuk senast?
Vad menas med “riktigt sjuk”? Sådär, åka-till-sjukhus-sjuk har jag nog inte varit sen jag tog bort blindtarmen. Eller hade jag uvi i njurarna efter det… Tja, typ 6-7 år sen iaf.

35. Vem är den senaste kändisen du tog på?
Nu brukar jag ju inte gå runt och ta på kändisar, men jag klappade lite på en viss vit storpudel på en utställning för ett tag sen. I vissa kretsar är han nog att betrakta som kändis….

36. Vad finns i din bakficka?
Två prydligt ihopvikta, ljusblå bajspåsar.

37. Har du färglinser?
Nä. Mina ögon har egen färg…

38. Vad gjorde du klockan 2 inatt?
Vände, vred på mig och försökte sova trots A’s snarkande. Måtte hans snuva släppa snart!

39. Vad är det första du gör på morgonen?
Kissar, sätter på kaffe, klär på mig, dricker en kopp kaffe och rastar hundarna. I den ordningen.

40. Vad ska du göra efter det här?
Plugga vidare.

Igår var inte bästa dagen om man uttycker sig ganska snällt. Dels var jag aptrött efter en mycket hektiskt helg. Dels var jag pms-ig (om man nu kan vara det i slutet på mensen?). Söndagens tävling är jag fortfarande nöjd med, men det är ju ändå inte direkt upplyftande och när jag inte kunde tvätta pga att någon snott tvättstugenyckeln (hade typ ett par fransiga trosor kvar…) och jag nåddes av trista meddelanden så ville jag mest lägga mig i sängen och grina. En hejdundrande huvudvärk pga åskan som hängde i luften gjorde ju liksom inte saken bättre och inte heller den gigantiska hög med plugg som ligger framför mig den här veckan. Tja, allt lättade ungefär lagom till att älskade A kom hem, såg hur jag mådde och placerade mig i soffan med en chokladkaka medan han tog ut hundarna och lagade mat. Hur underbar är han inte??? De trista meddelandena fick mig att ta ett beslut som faktiskt känns riktigt bra nu när det väl är taget, men som kändes skittrist innan jag gjort det. Det blir helt enkelt bättre som jag bestämt nu!

Idag försov jag mig trots att jag ställt klockan. Normalt är väl det ingen bra början på en dag, men när jag vaknade av att svalorna swichade förbi fönstret och det luktade sommarregn när vi gick morgonpromenaden i strålande sol så kändes livet helt ok! Idag har jag också tvättat som bara den och snart är alla lådor, hyllor och galjar fyllda med rena kläder igen. Plugget flyter på och det känns faktiskt mindre panikigt än det gjorde igår. Visst är det massor att göra, men det kommer att gå bra.
Jag ska bara konsentrera mig på skolan den här veckan. Och så lite hundträning och så förstås, men vi ska andas ut lite efter senaste tidens hårdträning så det blir lightversionen den här veckan. På måndag styr vi kosan till Tina. Där ska vi vara hus-, hund-, häst- och barnvakt en hel vecka medan de två nygifta åker på bröllopsresa. Det ska bli jättekul och supermysigt! Att få “låna” en hel familj är inte bara spännande och en aning jobbigt, det är samtidigt härligt, lärorikt och skitkul! När Tina och Johan kommer hem tisdagen veckan efter så lär jag väl sova ett dygn eller så. Sen kommer mamma hit på onsdagen och så bär det av till aussielägret på torsdagen! Gud vad jag längtar dit! Efter lägret är det helt plötsligt midsommarveckan och jag är då arbetslös. Undrar vad jag ska göra för att dagarna ska gå då? Tja, jag hinner ju inte oroa mig i förväg iaf för innan dess är det som sagt väldigt fullt i kalendern!

Det kunde ju gått bättre idag än vad det gjorde. Vääälidgt mycket bättre. Samtidigt är jag helt klart nöjd. Vi uppfyllde våra mål att ha roligt ihop och Dizzy klarade sånt jag inte trodde. Att hon sen föll ur på sånt jag vet att hon kan riktigt fint bryr jag mig inte så mycket om. Det handlar så väldigt mycket om proofing och tävlingsträning och det har vi ju knappt sysslat med alls ännu. Att hon är “ur form” har jag ju vetat hela veckan dessutom.

Tja, för att ta saker från början så gick spåret helt ok. Vi fick en hästhage tilldelade oss och spåret varierade mellan knähögt blött gräs till trampad, dammig jord. Från sol till skugga. Dizzy jobbade på fint, men fick tapp i varje övergång mellan högt och lågt gräs och mellan skugga och sol och ringade då ordentligt. Vi en ring så höll jag linan längst ut i änden och tappade den givetvis. Pinsamt! Eftersom jag halvt på alla fyra försökte jaga ifatt linan så tyckte Dizzy det var en rolig lek och jag “jagade” liksom bort henne från spåret. När jag insåg att det inte funkade att småspringa och försöka fånga linänden samtidigt så kallade jag in henne och sa “spåra” igen och då gick hon direkt tillbaka till spåret. Alla apporter apporterades snyggt och självklart och hon jobbade fint hela tiden (förutom när jag jagade henne…). Betyg 8 och 8,5 med kommentaren ofokuserad. Det såg nog så ut från håll när hon ringade runt, men jag hade väl inte kallat det för det eftersom hon ju jobbade hela tiden.
Nästa moment var budföring. Här vet jag ju att hon kan fuska med ingången hos mottagaren och antalet gånger hon sprungit till någon utanför familjen är lika med 1! Att hon sen inte tycker att man ska tramsa med klappar när man jobbar gör att hon gärna kommer in fint men tjuvstartar. Inte idag dock. Hon behövde två kommandon för att starta från mig (inte konstigt att hon inte var säker på vad som gällde…) och sen sprang hon snabbt och rakt, gjorde en kanoningång, satt still och startade på kommando från mottagaren och sprang lika fint och kom in till mig. Betyg 8-8 pga dk.
Efter lunch var det dags för lydnaden och Dizzy kändes jättefin när vi värmde upp en aning. Dock blev vi störda (jag iaf) av att en tävlande innan oss som nollat spåret men fått lov att köra lydnaden ändå skulle köra innan mig fast jag fattade det som att han skulle köra sist. Det blev alltså en del extra väntetid när vi var laddade och klara. När vi sen äntrar planen så kommer det ett äldre par gåendes över planen och det går ju inte fort heller när tävlingsledarna försöker mota bort dem. Ännu mer vänta och nu började jag känna att jag ”tappade” Dizzy. (Påminner mig själv om att träna att starta efter störande moment…)
Linförigheten fick vi 8,5 och 7,5 på. Det var väldans snällt eftersom Dizzy spårade delvis… Gah! (Träna med goda lukter på marken!)
Framförgåendet tänkte jag avstå, men A övertalade mig till att testa och visst tusan gick det! Alltså för två veckor sen hade vi inte kommit förbi punkt 1:a i det momentet, men nu gick hon skitfint rakt ut och höll sig där! Hon kikade bakåt på mig ett par gånger och ståendet var ju inte i färdriktningen direkt, men ända tills en halv sträcka var kvar så såg det jättefint ut! Då började hon nosa igen och hade jag då saktat av och kommenderat om så hade hon nog gått vidare och vi hade fått betyg. Det gjorde inte klantjag utan jag gick förbi henne och därmed fick vi en nolla. När jag gått om henne så kom hon upp självmant och gick fortsatt fint framför. Klantmatte alltså.
Läggandet har ju som bekant varit allt annat än vad det ska vara i veckan och likaså var det idag. När hon inte lade sig på första kommandot så halvslängde jag mig i backen och hon lade sig, men när jag vände upp så kom hon gåendes mot mig med rumpan viftandes! Sötnos! Inte oväntat att det skulle bli en nolla på det momentet och att återfå de fina lägganden vi haft ska inte vara alltför svårt.
Inkallningen fick vi 9-9 på med kommentaren att ”hoppar vid föraren”!!! Va???? Hon nuddar mig inte. Hon är jättesnabb i sina ingångar och liksom slänger runt kroppen för att hamna rätt. Är det att hoppa och vad är det för fel med det? Bättre att gå långsamt? Hmpf.
Apporteringen fick vi 8,5 och 9 på med samma kommentar som inkallningen plus att hon fick tag i apporten i kulan. Söt som hon är så gör hon som jag lärt henne och tar inte ett nytt grepp när hon väl tagit den trots att det såg ut som att hon skulle tappa den när som helst. Pussunge! Normalt griper hon apporten på mitten så inte heller här har jag nåt att klaga på.
Sista moment var hoppet och hon hoppade ut så fint så, men på andra sidan och bad om att få tillbaka apporten hos tävlingsledaren som fortfarande höll i den… Alltså en nolla igen eftersom hon inte hoppade tillbaka. Det ska hårdtränas på att apporter ligger lite här och var på planen när andra moment utförs och att andra personer går iväg med “hennes” apport utan att hon ska bry sig.
Platsen avstod vi givetvis.

På det hela taget så kan jag ju säga att om kommentaren “ofokuserad” var lite fel på spåret så hade den passat jättebra på lydnaden istället. Hon håller normalt ihop bättre än vad hon gjorde idag, men så har vi ju inte tävlat innan heller och det kanske var just de extra störningar som tävlingen ger som fick henne att “falla ur”.
Det som gjorde mig lite besviken var ena domarens kommentarer när vi var klara. Hon sa först att det ”var mig en självständig liten herre det där!” Eeeeh…. Nä, tyckte jag. En dam möjligtvis och överdrivet självständig är hon väl inte heller. Sen kom “Hon tycker visst att lydnad är tråkigt va” Återigen ett näää. Hon tycker ju lydnad är det roligaste som finns ju! Och jag tycker t o m att det syntes idag för när hon gick så gick hon jättefint! Sista kommentaren var ” Du kör agility med henne i första hand va?” Ännu en gång, näää! Visst har vi kört lite agility, men verkligen inte som förstagren och vad menade domaren med det? Att vi inte platsar på appellplanen eller?
Den andra domaren gav mig en trevligare kommentar ute på parkeringen senare “Himla trevlig hund du har! Den kommer du nog komma långt med när hon mognat lite i huvudet!” Tackar! Det är sånt man vill höra ju. Inte att man har en uttråkad, självständig hane som nog borde köra agility istället.
Dagens poäng blev 158,75. Alltså 1,25 poäng från godkänt. Och jag är faktiskt nöjd!!! Jag har fått bevis på att vi kan. Dizzy är en pingla och när vi tränat mer, vågar lägga platsen och har en gnutta mer flyt än idag så klarar vi uppflyttet med god marginal. I höst ska jag klara av både appell och lägre med Dizzy tänkte jag oc jag tror inte ens att det är naivt att tro att vi klarar det. Det hänger nog mest på att komma med på tävlingar…

Dagens allra största sak var Agnethas och Bucks framgångar!!! De blev uppflyttade och vann med finfina poängen 294,5!!! GRATTIS! Ni är sååååå värda er framgång!!! Grattis även till Tarrak som fick cert och Bir idag!   

Hohoho!!! Eller kanske inte. Kul ska vi ha iaf!

Imorgon ska jag och Dizzy göra vår debut på tävlingsplanen och den senaste veckan har hon verkligen bevisat för mig hur inte ett dugg i form vi är och hur otroligt dåligt det faktiskt kan gå. Å andra sidan så vet jag väldigt väl vilken pärla till hund jag har i kopplet och då gör det mindre om det går kasst på vår första tävling. Att vi sen redan från start nollar två moment eftersom jag vet att de inte sitter ett dugg, så känns det ännu mindre illa om det går dåligt. Platsen är vi långt ifrån klara för att lägga med främmande hundar ännu och kommer därför avstå. Framförgåendet är visserligen eoner bättre än bara för två veckor sedan enbart tack vara husse, men kommer ändå antagligen inte generera några poäng ännu. Läggandet har Dizzy visat de senaste dagarna hur man kan göra roliga varianter av och att sitta kvar för inkallning har helt plötsligt blivit onödigt.

Nu låter jag ju hemskt pessimistisk och det är jag egentligen inte. Om allt flyter som det ska så har vi all möjlighet i världen att klara uppflyttet, men som sagt, chansen är nog ändå liten. Mitt mål med morgondagen är att ge både mig och Dizzy en trevlig tävlingsdag med enbart trevliga erfarenheter och minnen att ta med till framtida tävlingar. Om vi sen inte får ett endaste poäng så är det skitsamma!  Nästa gång däremot! Då jävlar!!! hehehe

Idag kom Björn och Wilma hit på förmiddagen för att träna lite lydnad ihop med mig och tjejerna. Jag valde att bara ta med Dizzy ut till att börja med eftersom jag vet att hon är grinig på hemmaplan. Hmm, grinig kan man inte påstå att hon var idag. Hon var ett rytande, pissförbannat lejon! Att möta B & W vid deras bil var lagom illa enligt fröken Röd. Att vi tog med dem till “vår” plan och började förbereda oss på att träna var droppen och hon gjorde ett par riktigt elaka utfall mot stackars Wilma som mest såg förvånad ut. Hade de fått fixa det själva så hade säkert inget direkt hänt förutom att jag tror att Dizzy hade jagat iväg Wilma från planen med milt våld vrålandes fula ord, men eftersom jag inte riktigt gillar såna uppföranden från min hund så blev jag nästan lika arg som hon och skickade iväg henne från oss. Jag använder lite hästpsykologi a la Monty Roberts och det värsta enligt mina hundar är att inte få vara med så jag jagar helt sonika iväg dem från “flocken” och där får de stanna tills jag bjuder in dem igen. Det var en besviken och skitsur Dizzy som lommade iväg till andra änden av planen och muttrade fula saker om mig, men när hon fem minuter senare bjöds tillbaka till oss så kunde hon ligga avslappnat bredvid mina fötter och tillåta Wilma att vara i närheten. Duktig idiot! När vi bara hade gjort upp om detta så funkade hon hyfsat och även om hon skällde vid några tillfällen när hon var bunden så var det ett protesterande skall och inte argt längre. Jobbade gjorde hon helt ok. Vi blev kommenderade av Björn i linförighet och hon gick rätt bra. Ngt långt fram i positionen ibland (måste jobba på det!)  och en lukt på en colaburk på planen, annars fint och stabilt. Apporteringen har vi en tendens till tjuvstart och hon ryckte lite idag, men satt kvar. Tyvärr har all träning på stadgan drabbat farten lite och hon springer inte för fullt vare sig ut eller in, men jag tänker inte peta i det riktigt än. Stadgan är viktigare. Dagens sämsta moment var läggandet som hon inte verkade fatta alls! Hon har kunnat det riktigt fint sen ett år lite drygt, men idag så gjorde hon alla möjliga konstigheter istället. Bl a slängde hon sig i backen och kröp två meter skitsnabbt och jättesnyggt innan hon reste sig och fortsatte gå fot… Coolt, men inte vad jag vill att hon gör på tävling kanske. Jaja, det blir till att traggla lägganden ett tag nu då.
En budföring till Björn gjorde vi också. Hon sprang utan minsta tvekan ut och gick in, men ville då rakt inte bli klappad utan tyckte då att hon kunde springa tillbaka istället. Hon tycker det är fullständigt onödigt med tramsiga klappar när man jobbar… Jag tog inte emot henne utan sa bara åt henne att gå tillbaka vilket hon också gjorde och gjorde en ny ingång. Nu satt hon med lite trug kvar och lät sig klappas och fick godis innan hon skckades tillbaka. Jag skickade en sista gång till Björn och där belönades hon med bollen. Ingångar och klapp hos främmande person står också på listan av saker som bör tränas nu.
Efter det så lämnade jag hem Dizzy och tog ut Sillen för ett snabbpass fritt följ, lite fjärr och så en lååååång plats med Wilma. De låg nog sammanlagt 20 minuter och sötaste Sillen såg halvsovande ut hela tiden.
Kaffe och en massa hundprat blev det givetvis också! Tack B & W för en trevlig förmiddag (el nåt, kom in strax innan 2!)!

Nä, nu ska jag skära lite sallad till ädelostpajen som står i ugnen innan A och tjejerna kommer in från promenaden!