Obloggtorka?
Jag som för bara lite sen skrev att jag inte hade någon lust att blogga och menade att det nog inte skulle bli så många inlägg här på ett tag… Nu bloggar jag ju för tusan för andra gången på en vecka! 
Tja, vi ska ju fortfarande se om det håller i sig. De mindre roliga delarna av mitt liv håller jag för mig själv en stund till, men hunderibiten kan jag ju bjuda på så länge!
Min förkylning som var kass i tisdags eskalerade under kvällen för att blomma ut i hög feber, rejäl hosta och en dundrande huvudvärk framåt läggdags. Igår var jag smått onkontaktbar under dagen och de stackars hundarna fick sin morgonrunda vid 12-snåret och då bara runt kvarteret innan jag var tvungen att återgå till soffan. Tur att de har en husse som både lekte, gosade, lade godissök, tränade framförgående och tog en långis med dem på kvällen!
När jag lade mig igårkväll så bad jag en stilla bön om att få vakna friskare eftersom A kommer hem sent ikväll pga nån föreläsning/promotingparty. Om gud finns så kanske det var h*n som gjorde lite under, för imorse var jag förvånansvärt pigg och frisk! Idag blev det iaf vanliga hundaktiviterna så hundarna är nöjda nu. En förbannad hosta dröjer sig kvar bara och jag hoppas den försvinner snart för det är nog bland det värsta jag vet att ha rethosta som aldrig ger med sig.
Dizzy fick sig ett ordentligt lydnadspass ikväll. Jisses vad laddad hon var! Det märks så väl på henne när hon inte fått träna som vanligt. Inte så att hon är tokjobbig när jag är sjuk, men hon blir smått svårhanterlig när vi tränar igen efter en paus… Hon är som en riktigt het unghäst i värsta höststormen. Hon studsar på alla fyra, piper, gnäller, och om jag inte gör som hon förväntar sig så skäller hon på mig! Minsta lilla vink eller något som eventuellt kan uppfattas som ett kommando får henne att flyga högt i luften i ren glädje! Som tur är så är det ju av förväntan och för att hon tycker det är så fasligt kul att träna och hon lugnar gudskelov ner sig efter en liten stunds tragglande. När jag bara får samlat upp henne lite så kan hon ju släppa ut all den energin och viljan på rätt sätt och i rätt stund.
Dagens pass bestod av de flesta appellmomenten. Fritt följ funkade bra, men inte så snyggt idag. Hon låg för långt fram i position, men gjorde annars allt precis som hon skulle. Läggandena som i tisdags inte fanns alls, satt idag som en smäck. Inkallningarna kändes fina och t o m ingångarna var fina. Apporten glömde jag ta med ut så det blev stadga i bollkast istället och det är om möjligt ännu svårare än apportkast för lilla rödluvan, men hon satt både stilla och tyst. Hopphinder har vi ju inte tillgång till nåt riktigt, så vi tränar oftast på långa cykelställ och liknande och antagligen är det det som gett oss det problem vi har i hoppet nu. Hon hoppar ut jättefint och sätter sig en lagom bit bortanför hindret. Det är bara det att hon svänger upp åt (sitt) vänster och tar ett par steg åt det hållet innan hon sätter sig vilket medför att hon hamnar en bra bit bredvid hindret och närmsta väg tillbaka är verkligen inte över hindret då… Allra, allra oftast hoppar hon snyggt tillbaka iaf, men så snyggt blir det ju inte… Med två dagar kvar till tävling hinner jag inte lösa problemet utan hoppas helt enkelt på det bästa på söndag. Framförgåendet är ju som bekant husses moment med Dizzy. Det är han som lärt in grunden och det är han som tragglar för att det ska bli ett färdigt moment. Tyvärr tycker väl inte husse heller att det är världens kuligaste moment så under sommaren blev det inget tränat så Dizzy kan fortfarande inte mycket mer än hon kunde på vår debuttävling tyvärr. Jag har inte gett henne kommandot “före” sen dess och inte ens sett när A tränat mer än ett par gånger. Idag tänkte jag att det kunde vara dags att iaf testa (bra framförhållning inför tävlingen, jag vet…). Tyvärr hade jag bara kort retriverkoppel med mig ut så det fick bli utan. Döm om min förvåning när hundskrutten självklart går ut på mitt kommando och fortsätter framåt i lugn gallop tills hon har ett avstånd på ca 8 meter och sen travar självsäkert i mitt tempo rakt fram!!! Herregud hunden kan ju nästan framåtsändandet!!! Wooow!!! Hon stannar snabbt på kommando och vänder visserligen upp mot mig, men det skiter jag i just nu! Gullegullehund som är så duktig och gullegulleA som tränar min hund så jäklans bra! Jag ska tillägga att inte heller A tränat framåtsändande alls, utan det var nåt Dizzy gjorde alldeles på egen hand när inte kopplet fanns där som avståndshållare.
Summa, kardemumma är att om hon går som hon gjorde idag (efter en lång uppvärming vill säga) så kommer hon med stor sannolikhet att klara sina poäng på söndag! Å andra sidan kan allt gå åt pipsvängen också, man vet aldrig så noga med en rödluva i kopplet. 
Angående uppvärmning så insåg jag att det inte är så konstigt att Dizzy nog behöver mer uppvärmning än Sillen och Caddy. Det är två hundar som inte på långa vägar samma energi som Dizzy. Sillen skulle nog visserligen jobba en hel dag om jag bad henne, men hennes lite halvkassa tempo skulle ju inte bli bättre med tiden direkt och Caddy tappar koncentrationen efter typ 30 sekunder och då är det lätt att förstå att man inte värmer upp honom någon längre stund heller. Dizzy däremot behöver coola ner, koncentrera sig på sin uppgift och inse att “jodå, matte menar allvar idag med!”.
Heter det inte bloggblöta då?
5 oktober 2007 6:17Jag känner igen din beskrivning av Dizzy när ni inte tränat på ett tag. Chenin blir också alldeles till sig av lycka om det blir vilodagar eller om vi inte kört lydnad på länge. En vanlig grej är att hon blir långt fram i positionen och ser ut som “jag kan, jag kan, jag kan”… Som tur är lugnar hon sen ner sig och kan fokusera bättre på vad man säger och inte vad hon tror/hoppas!
5 oktober 2007 15:09Tassar in för att önska er alla en jätte trevlig helg! Hoppas också att du snar är av med din förkylning.
5 oktober 2007 21:21/Kramis
Härligt att det var tomma “hot” med bloggtorka.
5 oktober 2007 23:00Lycka till på tävlingen! Vi håller tummar och sporrar för att det ska gå vägen denna gång.
Kramar.
6 oktober 2007 1:23Känner igen det där med “övertändning” efter träningsuppehåll; eftersom Bucks i vanliga fall drar igång stora glädjekarusellen när jag säger “träna” blir det rena kaoset efter en viloperiod.
Ha er en riktigt trevlig (uppflyttad?) helg!
Härlig träning! Hellre överladdad än för seg tycker jag. Lycka till på söndag!
6 oktober 2007 18:31Kram
Nååååå???? VILL VETA - NU!!!!!
7 oktober 2007 19:27Va? Ingen rapport?
8 oktober 2007 8:32NÅÅÅÅÅ????? Ville veta redan igår, juh…!!!!!
8 oktober 2007 19:10Är också väldigt nyfiken…
8 oktober 2007 21:45/Kramis
Är så klart också nyfiken men vi får väl veta tids nog.
9 oktober 2007 15:41Ja, Zorro är en jättemysig kille och hans matte är himla trevlig. Ikväll blir det också träning med dem.
Ha det gott!
Kramar