Godkända
Jodå, det gick väl hyfsat i söndags. Min förkylning har fortfarande inte blivit bättre. Jag hostar som en tok, kan inte sova om nätterna så jag sover bort mest hela dagarna istället. Huvudet mår sämre och sämre för varje hostanfall och det känns som att det går sönder saker däruppe när jag hostar som värst. Ingen feber och ingen snuva, men halsen känns ju inte helt läcker efter allt hostande så att säga… Summa kardemumma så är jag lite orkeslös och urblåst liksom.
När jag gick och lade mig i lördags kändes det fullständigt overkligt att vi skulle tävla dagen efter. Om jag kände mig oladdad inför tävlingen med Silly för ett par veckor sen så var det inget mot vad jag kände nu. Men vad tusan gör man inte? Jodå, man ställer klockan i ottan, går upp och åker iväg till klubben. Skönt nog var det hemmaklubben då vet man ju lite mer vad som väntar än om man åker till annan klubb. Iväg till spåren och jag fick startnummer 3 av (bara) 5 startande. Mitt spår var på samma äng som A och Caddy gick sitt appellspår på för ett år sen. Dizzy fick ett perfekt påsläpp och traskade iväg i för henne rätt så maklig takt. Ett slag åt buskarna i vänsterkanten och sen snabbt tillbaka. Första apporten kastade hon sig över och apporterade hur fint som helst. Snyggt påsläpp igen och första vinkeln travar hon rakt över och ut mot buskarna till igen. Hon letar där runt lite, men i mina ögon inte efter spåret. Om hon var bajsnödig eller om det fanns nåt annat som luktade gott där vet jag inte, men när jag kallade tillbaka henne till spåret så letade hon snabbt upp det och travade sen vidare snyggt och rakt. Andra apporten togs lika snyggt som första och sen tog hon andra vinkeln efter en ringning. Sista sträckan var fasligt lång, men Dizzy gick fint hela vägen ända till typ fem meter innan slutapporten då hon fått vittring på den och började leta efter den lite innan hon tog lika snyggt som de andra. Lite förvånad kunde jag sela av och belöna. Dizzy har normalt för högt tempo på äng och slår därmed en del av den enkla anledningen att hon springer fortare än hjärnan hinner med. Apporterna är ju som känt vår akilleshäl, medan vinklar brukar vara klockrena! Öh… Tja, betyg 6,5 och 7 tyckte jag var lite snällt med tanke på det totala kaos vi hade vi första vinkeln.
Tillbaka till klubben. Platsen avstår vi fortfarande eftersom jag ännu inte bedömmer den som 100% och då vill jag inte riskera att förstöra den på tävling och behöva gå tillbaka till punkt 0 igen. Budföringen gick fint om man bortser från att hon använde både mig och mottagaren som stoppklossar…
Lydnaden kändes inte så speciellt bra, men enligt A så var det fint. Läggandet var aningen långsamt enligt domarna, jag vet ju inte eftersom jag tittar framåt. Hoppet satt som en smäck vilket gladde mig med tanke på problemen vi haft på sistone. Inkallningen var snygg bortsett från ingången. Apporteringen som normalt är ett av våra starka moment fick mig bara att skratta. Hon gick ut fint, men grep i kulan. En skitstor kula så hon fick anstränga sig som bara tusan för att få in den i munnen! Nästan inne vid mig så tappade hon apporten och skulle just till att gripa den igen när jag ser “fullifaan”-blicken i hennes ögon och hon lägger sig ner för att gnaga lite på apporten!!!! Dizzy har aldrig tuggat på en apport!!! Jag garvar lite åt henne och kommenderar apport igen varpå hon sjävklart griper den rätt och kommer in i position och lämnar. Sötare kan man nog inte vara!
Dagens allra bästa moment var otippat nog framförgåendet. Alltså A har inte tränat mängder direkt utan det ligger nog fortfarande på kanske 20 tillfällen sammanlagt. Men min underbara tjej skuttar hur självklart som helst rakt ut i kopplet på kommando och går rakt och fint och stannar ögonblickligen på kommando! Lika fint åt andra hållet!!! Lite nerdrag för att hon drar en aning (inte mer än ett lätt motstånd i kopplet), men det skiter jag i! Hellre det än att hon nosar, inte håller riktning eller inte vill alls. Däremot fick vi inget nerdrag för att hon vänder upp mot mig på ställandet.
För att summera så hade vi klarat uppflytt med god marginal om hon apporterat som jag vet att hon kan och bara spårat som hon brukar. Vi laddar om till nästa tävling!
Sillen fick vara stand-in på agilitykursen med husse på eftermiddagen och det gick lysande det också när husse vågade släppa loss och inte fega. Ibland tror han lite att Silly nog går sönder om man sätter press på henne och att hon nog egentligen inte alls vill träna med honom. Två felaktiga antaganden och när han insåg det så gick det skitbra!
På söndagkvällen bjöds vi på god mat hos Nadia och Mattias och sen såg vi Stardust på bio. Trevlig chick-flick film. Igår sov jag hela dagen när jag inte hostade. Idag har jag inte sovit riktigt lika mycket och tänker nog baske mig följa med A på kvällslångisen ikväll. Ha en skön höstkväll allihop!
Attans också! Men, snart sitter det; och med en säker plats så lär det till och med bli med lysande poäng.
Grattis till en väl genomförd tävling, trots din egen sjukdom (som säker tillfälligt smittade “rödluvan”).
9 oktober 2007 19:58Krya på dig, och ha det så gott det går.
Kramar.
Bra jobbat!!!! Nästa gång sitter det som en smäck!
Men tänk att dom alltid ska hitta på något hyss?!
9 oktober 2007 21:13Tyvärr har våran träning blivit lite åsidosatt av förklarliga själ så jag har inte så stora förhoppningar inför tävlingen, men vi ska ha kul iaf!
Kram och hoppas du kryar på dig!
Duktiga dig som tar dig till tävling när du är sjuklig!
Det var väl ändå en bra genomförd tävling trots lite strul i spår men ändå med en icke platsliggning. Fattar du hur bra ni är när platsen sitter!
Kramis till er alla
Åh du, tack för att ni finns!
9 oktober 2007 22:52Äsch då. Fast det var ju bra iaf. Och nästa gång så…
Krya på dig!
9 oktober 2007 23:04En stor eloge till dig som ställer upp trots att du inte är kry! Din förkylning verkar efterhängsen
Jag hoppas verkligen att den ger med sig snart!
Eller hon kanske inte “landar” så hårt.
10 oktober 2007 7:02Grattis til GK! Säger som de andra, nästa gång sitter det som smäck!
Är hon en knä-knäckare din Dizzy?
Vi önskar er alla en fortsatt fin höstvecka!
/Kramis
Bra jobbat!!
Vad roligt att A kör så mycket agility. Kul att det fungerar med Silly också! Nu blir jag också lite agility-tränings-sugen. Får kanske ta Isak till banan och se om han “gnistrar” till!
Kram, och hoppas att din förkylning ger sig snart. Jag vet precis hur det känns. Har bärt på min i 1,5 vecka nu…
10 oktober 2007 10:49Grattis till GK. De är allt rara våra små aussies med sina “aussiehopp” vid ingångar och tokiga påhitt
Visst resulterar det ibland i att man får gk istället för uppflyttningspoäng men va tusan! Roligt har vi ju för det mesta med våra vovvar 
Tilda, som är ganska duktig på att apportera har på tävling både grävt ner apporten i sågspån och kommit på att husse som sitter på läktaren kanske vill ha den istället för matte….Ja, det blev inga bra poäng men publiken hade roligt och jag kunde väl inte annat än skratta 
Kram och krya på dig
10 oktober 2007 14:17Alltid lika kul att se vad de hittar på på tävling… *s* Kul att framförgåendet fungerade så bra!
Hoppas verkligen att förkylningen släpper snart, det låter ju skitjobbigt!
Många kramar från Fredåsgatan
10 oktober 2007 19:21