Lugnet före stormen
Det känns knepigt att man kan beröras så av andras sorger och förluster. Jag har hela veckan gått omkring med en klump i bröstet och nära till gråten. Först över Winna och nu över Isak. Hundar jag inte känt och som inte är mina. Som jag inte hade några känslomässiga band till. Ändå berörs jag så starkt. Kanske är det för att minnen över egna sorger och förluster kommer upp till ytan när det händer andra. Fast jag är nog och har nog alltid varit en person som tar åt mig väldigt mycket om vad som händer i andras liv. På gott och ont.
En vän har visserligen inte förlorat en hund, men är rädd att förlora något ännu viktigare, ett barn. När jag pratat med henne hör jag rädslan i hennes röst fast hon inte klär det i ord. Jag vet att hon är rädd, förtvivlad och närmast panikslagen. Jag önskar jag kunde hjälpa!!! Jag vet inte om du läser här, men du ska veta att jag tänker på dig!!!
Hjärtat fortsätter svida för dig och Lisa idag.
Idag är förövrigt lugnet före stormen här. Ikväll kommer N & M hit och äter middag och lämnar sedan kvar Caddy här. Deras flytt går på lördag och nallen är klart upprörd över flyttröran och han vet mer än väl vad som håller på att hända. Han är nog rädd att bli lämnad kvar skulle jag tro… För att han ska slippa stressen av det sista stöket så får han vara här tills flyttlasset gått. Det ska bli mysigt att låna vår älskade Caddy lite!
Imorgon kommer även Dixon så det blir fyra hundar och säkert rätt så livat då! 
Kul ska det iaf bli! Jag älskar att ha en stor hundflock runt mig!
Förutom de vanliga hundsysslorna så fylls mina dagar just nu av en hel del planering. Både genom mitt engagemang i WDS och vår curcuit, lite annat föreningsarbete och helt personligt för mig själv. En del är reellt arbete och fixande och annat är fortfarande på drömnivå, men med en fot på väg ut i verkligheten! Spännande tider med andra ord! 
Jag är också sån så jag berörs starkt när andra drabbas och det är tungt att veta att andra har det svårt. Det är nog också som du skriver för att minnen över egna sorger och förluster kommer upp till ytan. Och påminnelsen om att vi bara har våra vänner till låns. Ja det blir ett enda virrvarr med känslor som svämmar över…
/Kramis
28 november 2007 17:37Instämmer med både dig och Riitta; det är inte svårt att ana sig till vad Lisa går igenom just nu. Åh, det gör ont i hela mig!
Även att höra om din vän; min lillasyster förlorade en liten dotter för 3 år sedan och den smärta som det orsakade var fruktansvärd - även för mig.
29 november 2007 0:33Nu går jag och kramar mina hundar extra hårt - son och make får jag ta imorgon för de sover.
Kram till dig me’.
Visst berörs man av andras sorg och det är nog som du säger, man har varit där själv och vet vad dom går igenom!
Det verkar bli fullt hus hos er framöver, kul! Ha det bra!!! Kram
29 november 2007 22:20Tassar in för att önska er alla en jätte trevlig och mysig första adventshelg!
30 november 2007 16:03/Kramis
Hej gumman!
Vi har precis landat i soffan framför Idol efter en lång dag med flängande överallt! Första lasset är lämnat och det känns super skönt att äntligen få börja. Trots all värk i ryggen
Jag saknar min Caddy så det gör ont i hjärtat!!! Fattar inte vad livet var utan honom och även om vi inte varit utan honom länge så ska det bli så fruktansvärt sköönt att få hem honom imån!! Till det nya huset!! Caddys saker ligger redan i huset och väntar på honom, jag hoppas ni har haft det mysigt idag i skogen… Vi ses imån
30 november 2007 21:04*kramis*
(en extra stor nattkram till min nalle!!)
*kram*
1 december 2007 0:22Önskar dig och de dina en riktigt skön 1:a advent och att helgen fortlöper som du önskar.
Många kramar från oss
en stillsam matte och än mer galen liten räka
1 december 2007 19:41Hoppas ni haft en trevlig helg och en trevlig första advent! Jag känner med dig, jag berörs också otroligt starkt av andras sorg, med- och motgångar… På onsdag görs Yokers första cushingstester… Usch.
3 december 2007 12:50Det som har hänt i aussievärlden den senaste tiden har nog berört väldigt många av oss och det gör ont!
*Sänder en tanke till din vän*
Jag har ju haft en rejält stor flock under helgen som gått men oj så skönt det var när deras mattar kom och hämtade dem och jag fick tid för mina egna igen *erkänner*….men samtidigt så saknar jag dem
3 december 2007 13:41Kram