Valpar

Bebisarna börjar verkligen bli fullständigt underbara nu! De morrar, leker, skuttar och viftar på svansarna. Allt på ett oemotståndligt fumligt sätt och ofta slutar det med att de sprattlandes ligger på rygg som skalbaggar! 3an var lite olycklig över att vara den enda vakna valpen en stund igårkväll och satt mitt i lådan och ylade. Långa, hjärtskärande toner som fick Dizzy alldeles olycklig. Ett gäng blöta pussar från mamma gjorde livet bättre och 3a somnade nöjd bredvid sina syskon. När valparna låter olyckliga så står både Silly och Stella på andra sidan min säng och vrider på sina huvuden. Svansa håller sig undan och verkar inte speciellt intresserad av de små ens…

Dizzy är en normalt dominant och självsäker tjej som inte låter yngre trampa på henne. Utan att behöva använda hårdhandskar så uppfostrar hon på ett bra sätt yngre tikar och alla hanhundar (bortsett från Monster som hon av nån anledning aldrig riktigt rått på). Som dräktig och nybliven mamma så orkade hon dock inte bry sig ett skvatt om slyngelbrudarnas bus så hon tappade lite greppet över de två. De kaxade sig och försökte styra och ställa med Dizzy som i sin tur svarade med total nonchalans. Ungdomarna vann alltså inget på sitt kaxeri, men blev heller aldrig satta på plats. De senaste dagarna har Dizzy mer och mer blivit sig själv igen och båda snorungarna har fått däng rejält. Först var det Svansa som under en promenad försökte plocka Dizzys hittade boll ur munnen på henne. ”MIN boll!!!” sa Dizzy med ett vrål och sen försökte inte Svansa mer. När laxen låg på upptining i badkaret var alla fyra hundarna mycket intresserade och stod och hängde över kanten så fort de fick chansen. Igår var alla med in och trängdes vid badkaret när jag var på toa och Stella fick för sig att det nog var hennes lax och att Dizzy stod för nära den. Hon lyfte läpparna och visade alla sina tänder för Dizzy och morrade lite dovt. Vilken tabbe! De två blå smet ut ur badrummet snabbt som tusan men Stella som stod i hörnet kom inte undan Dizzy. Med ett vrål och ett ordentligt tag i nacken fick Stella veta att laxen då rakt inte var hennes. Sen fick Dizzy veta att den inte var hennes heller. Den är mattes! Efter dessa två händelser så är balansen återställd och ingen kaxar med Dizzy mer. Inte Silly heller, fast det är hon som bestämmer. Men att ha småvalpar ger makt och just nu har Dizzy överläge, men hon är väldigt noga med att visa sig underlägsen och snäll inför Silly när de inte är i närheten av sovrummet och valparna! Skönt är det iaf att detta kom nu och inte sen när Dizzy kommer hem igen. Då har ju slynglarna hunnit bli ännu äldre och ännu kaxigare och konflikten kanske hade blivit större då… Skönt är det också med hundar som löser sånt här så bra. Att de kan bli förbannade och vråla ifrån men inte göra illa eller gå för långt.

A har fortfarande inte kommit hem. Han har jobbat i drygt två dygn nu och bara sovit knappt två timmar på de dygnen… En av tjejerna på jobbet hade föreslagit att nån skulle köra hem honom och bilen och sen ta taxi tillbaka. A hade tyckt att det var lite larvigt. Jag svor lite åt honom och förbjöd honom att köra själv. Att han är en trafikfara för både sig själv och andra just nu krävs ju liksom inget geni för att förstå… Snart är han iaf hemma äntligen och vi kan börja ladda lite inför julen ihop! I helgen kommer lite valptittare för att mysa med de små, det ska göras lite mer julgodis, slås in paket och julbadas hundar. Lite mys i soffan hinns nog med också!

1an. Att de är väldigt mjuka i benen fortfarande är inte så svårt att se ibland!

2an med pricknäsan.

3an lite lagomt trött.

Mindre trött 3a. Hon yyyylade och yyyyylade igårkväll. Såååå sött!!!

7an. Söt kille!

4an. Pojkfavoriten!

4an sötnos. Han håller på att utveckla superhärliga tantecken!

5an mitt i en gäsp!

Systrarna 5an och 6an myser i ett hörn.

7an har mjölkbaren för sig själv för en gångs skull. Lyx!!!

1an busar lite med sin mamma.

Två nöjda, mätta, feta och trötta grabbar!

Tre röda systrar. 3an över 1an och 5an i förgrunden. Längst bort ligger 2an med ryggen till.

1an, 2an och fåret.

6ans underbara fötter. Valpfötter är fullständigt ljuvliga!!!

Dizzy ser ut att ha roligt…

Dizzy som jag är van att se henne. Pigg och allert, men samtidigt lygn och trygg. Älskade rödnäsan!