Nosbett

Monster fick sig nyss ett bett över näsan. Dexter bidde lite förbannad när Monster promt skulle ha honom till att leka och inte ville fatta att liten Svart var varm och ville vila. Liten Svart är snabb som en blixt och studsade upp, greppande den vita näsan och hann surt gå därifrån innan Monster ens fattade vad som hänt. Och då är Månsen lite av en blixt själv… Accepterade och respekterade gjorde han iaf och gick och lade sig för att vila själv också. Mycket mer än så händer inte här idag heller. Det är vaaaarmt.

Igårkväll var vi på A’s jobb och fixade katalogen till helgens utställning. Det gick ovanligt smidigt faktiskt, det brukar alltid vara nåt som trasslar. Svansen fick följa med och har ju varit där förr men det är ett bra tag sen nu. A har under tiden bytt kontor. Svansa vet precis vart vi ska när vi hoppar ur bilen och leder oss självsäkert fram till rätt dörr, in i hissen och sen rundan runt lokalen för att larma av. Hon kan allt. Sen traskade hon målmedvetet in i det rum där husse huserade innan i en rad på 15 dörrar! Minne som en elefant. Helt rätt var det ju inte och när vi inte följde med henne in så kom hon ut igen och satte självmant på näsan för att nosa sig fram till rätt rum vilket hon gjorde snabbt och helt rätt! Husses cooling det!
Svansa är så otroligt okomplicerad och lätt att ha att göra med! Hon kopplar av självmant och snabbt så fort man står still eller sätter sig ner, hon lyssnar jättefint på minsta vink och hon går fint i koppel och springer inte fram till människor eller hundar hon inte känner och fått tillåtelse att hälsa på. Rätt fantastiskt för en ettåring egentligen!